Den stora byggnaden på höger sida längt bort i bild är Förenade Trikå som är en kontors- och lagerbyggnad uppförd 1915 i gult tegel i 4 våningar. Arkitekt var Lars Kellman. Byggnaden har ett stort valmat sadeltak som är täckt av svart papp. Det avslutas som ett säteritak. Takformen förändrades dock i den östra delen i samband med en tillbyggnad 1943 då bland annat ett nytt hisschakt togs upp. Det höga torntaket som markerade huvudingången förändrades och sänktes 1960 vilket inverkat negativt på byggnadens monumentala uttryck. Tornet avslutas idag med ett platt betongtak. Byggnadens källare användes ursprungligen som färdigvarulager, garnlager och lastrum. Bottenvåningen användes som kontor och lager medan tredje och fjärde våningen samt vinden användes som lager i sin helhet.
Stilmässigt kan byggnaden hänföras till nationalromantiken. Det är en tung och solid arkitektur som skall förmedla en representativ bild av den stora koncern som byggnaden uppfördes för. Entréerna är tydligt markerade med utskjutande och förhöjda delar. De gula tegelfasaderna avviker dock från de övervägande mörka tegelfasader som annars förknippas med detta stilideal. Troligtvis har arkitekten anpassat fasaderna efter den tradition med gult tegel som fanns i området (och i stora delar av övriga fabriksområden i staden) när byggnaden uppfördes. Fasaderna har en relativt sparsam dekorativ möstermurning i rött tegel som är kännetecknande för arkitekt Lars Kellmans arbeten.

Denna bilden fotograferade jag år 2015 och här ser man den stora pampiga ingången är igenlagt och det skedde när man byggde stadsmotorvägen. En stor tillbyggnad anslöts år 1943 till byggnaden varvid ett nytt hisschakt togs upp i det sydöstra hörnet och ett antal fönsteröppningar murades igen. Den nya delen från 1943 uppfördes i 5½ våning med fasader i gult tegel. Arkitekt Hugo Häggström stod för ritningarna. Källaren utnyttjades ursprungligen som lager men användes från 1962 och framåt delvis som "datamaskincentral" vilken var den första inom svensk textil- och konfektionsindustri.

Bottenvåningen samt fjärde våningen användes som kontor och lager medan andra och tredje våningen enbart fungerade som lager. Vindsvåningen består i de östra delarna av en något förhöjd del som ursprungligen användes som arkiv. Här finns också en takterrass mot sydöst som sannolikt var avsedd som rekreationsplats för arbetarna i huset. Denna terassdel skjuter ut från fasaden cirka 1 meter. Den kan nås från två håll, dels via trapphuset i den östra delen och dels via vindsvåningen mot väster.

Tillbyggnaden bryter stilmässig mot den äldre byggnaden främst genom det markerade trapphuset i det nordöstra hörnet som med sin kubiska volym och uppglasning mot norr visar tydliga funktionalistiska drag. I trapphuset fanns ursprungligen en entré mot dåvarande Spårgatan. Den nya delen ansluter sig samtidig till byggnaden genom valet av fasadmaterial och mönstermurade fönsteröverstycken i fasaden. Den följer även den äldre byggnadens våningsindelning och tar upp fönsterformer från tidigare byggnader.