Algot Johanssons Konfektionsfabrik grundades 1907 av knallen och gårdfarihandlaren Algot Johansson från Roasjö. Företaget startade som förläggarverksamhet i förening med partiaffär. Fram till 1921 var rörelsen helt grundad på hemarbete, en verksamhet som när den var som störst omfattade 1.500 personer. År 1929 flyttade verksamheten till de nybyggda lokalerna vid Bryggaregatan och redan 1932 införde Algots, som det första företaget i Sverige, det löpande bandet. Tillverkningen omfattade vid denna tid arbetskläder samt sport- och fritidskläder för herr, dam och barn vilka marknadsfördes i nära anknytning till "folkhemmets" nya sociala reformer. Företaget hade 1944 nått en position som ett av landets största konfektionsföretag och hade 650 anställda. Under efterkrigstiden expanderade företaget betydligt och i samarbete några få stora detaljister blev Algots marknadsledande på barn, fritids- och arbetskläder. En "egen" stadsdel, Hedvigsborg, byggdes upp med bostäder åt de många invandrande arbetare från främst Finland och Jugoslavien som kom till Borås. Företaget kunde i slutet på 1960-talet under högsäsong sysselsätta 2000 personer i Borås. Under perioden 1974–1976 inleddes en period av kraftig nedgång i företagets lönsamhet och personalen minskades drastiskt med 1000 personer. 1977 var konkursen ett faktum och företaget rekonstruerades under paraplyorganisationen AB Eiser. År 1982 likviderades företaget slutgiltligen och fastigheterna i Borås försåldes till Industribyggnader AB, ett halv kommunalt bostadsbolag. Industrifastigheterna är idag ombyggda till ett industrihotell.

Denna bild fotograferade jag år 2015 och byggnaden står lika vacker fortfarande.
Byggnaden uppfördes år 1929 efter ritningar av arkitekt Albin Lönnkvist. Byggnaden har fyra våningar samt fönsterförsedd källare och vindsvåning. Den avslutas med ett sadeltak. Byggnaden hade ursprungligen en stor monumental naturstensportal mot Bryggaregatan som troligtvis togs bort i samband med att man byggde ut mot Erlabolaget. År 1936 gjordes en stor tillbyggnad då Albin Lönnqvist ritade en funktionalistiskt inspirerad fabriksbyggnad i 5 våningar som placerades på gården i vinkel med den ursprungliga byggnaden. Ytterligare en utbyggnad gjordes på 1930-talet och även 1939 gjordes en utbyggnad, den består av en 4½ våningar hög byggnad utmed Bryggaregatan samt en lägre tvåvåningsdel på gården. För ritningarna stod arkitekt Hugo Häggström. Denna utökning ansluter helt till den äldsta byggnaden. Byggnadens fasad mot Bryggaregatan är lätt klassicerande med en murad sockelgesims och en bred gördelgesims som löper mellan tredje och fjärde våningen. Ett profilerat listverk finns även under takfoten. Endast små förändringar har gjorts i byggnaderna mot Bryggaregatan. 1960 togs en ny port upp i byggnaden och 1989 togs en relativt stor port upp i byggnaden. Den senare porten tillkom i samband med en större om- och tillbyggnad som gjordes 1988–89 då hela innergården byggdes över och nya lokaler skapades för högskola, gymnasieskola och Proteco. SMAB stod för ritningarna.