Rydboholmsbolaget igen Del 1 (2)

Detta var Sven Eriksons imperium när det begav sig. Det startade med Sven Erikson och en annan man som hette Johan Francke som bildade bolaget och det var innan man etablerade sig i Rydboholm. Lite senare kom en annan man in i bilden vid namn Bäfverman och i samband med det så expanderade verksamheten. Den 30 juni år 1834 blev startskottet till en fabrik i Rydboholm med namn Rydboholms Konstväfveri. Efter 3 år så hade bolaget 120 anställda och fabriken bara växte de kommande åren. Man fick bygga ut i omgångar och de anställda utökades till 300 personer. På denna tid var det ganska vanligt med barnarbete och vid ett tillfälle arbetade 130 personer varav 20 stycken var barn och 72 kvinnor.

För att få igång fabriken i Rydboholm så anställdes en vävmästare James Harth, varpmästare Thomas Curran, Vävaren Joseph Wilding och Blekmästaren Richard Wood. Rydboholmsbolaget hade inte bara fabrik i Rydboholm utan på 1850-talet byggde man väverier i både Viskafors och Svaneholm. I Viskafors placerades väveriverksamheten intill det höga vattenfallet så man fick nytta av vattnet så det kunde driva alla vävstolar. I Rydboholm blev platsen för tryckeri och färgeri. Rydboholmsbolaget byggde även andra byggnader som t.ex kyrkorna i Rydboholm och i Viskafors och ett ålderdomshem i Rydboholm som tyvärr är rivet sedan länge.

Det finns många gamla byggnader kvar i Rydboholm en del är i väldigt bra skick och en del behöver en renovering. Bilden ovanför är det gamla blekeriet som ligger precis intill Viskans vatten och när jag var där och fotograferade så såg det ut som att man höll på att renovera. Gamla disponentbostaden som sedan blev kontoret finns fortfarande kvar tillsammans med minuthandeln och även vällingklockan finns kvar. Även det gamla stallet finns fortfarande kvar. Jag bodde i Rydboholm under 1990-1998 och det var då mitt intresse för gamla byggnader började, och det var ju ett bra område att utforska och fotografera. Det finns hur mycket som helst här ute och jag håller fortfarande på att dokumentera detta lilla samhälle.

PDF-fil