Här har vi samlat gamla gravstenar från kyrkogården. I dag går det inte längre att säga var de från början har stått, men här under tak kan de bättre bevaras för framtiden. Sockenmagasinet murades troligen upp i början av 1700-talet. Här magasinerades en del av överskottet från goda årsskördar, en garanti för att ingen skulle behöva svälta under dåliga år. Sockenmagasinet kunde också låna ut säd mot ränta, det var med andra ord en tidig bank. Kyrkogården i Kungslena är minst lika gammal som dagens kyrka, som kunnat dateras till 1110-talet. Troligt är att kyrkogården är äldre än så och att det en gång stod en stavkyrka i trä här. Det var redan under medeltiden viktigt att den vigda jorden hölls väl hägnad, inte minst för att hindra de i byn kringströvande kreaturen från att komma in. Redan i Västgötalagen står att hägnaden, den så kallade ”kyrkobalken”, skulle delas upp och skötas av socknens gårdar. Från 1683 finns en delningslängd bevarad som berättar att varje hemman skulle sörja för tio alnar. Dagens mur och de tre ingångarna med sina stigluckor bekostades dock av översteparet Witting 1715–1717.