Sveriges vanligaste hällristning

Framför dig finns Sveriges mest spridda hällristning. De tre tätt placerade skeppen pryder sedan 2015 den svenska 50-kronorssedeln. Det översta skeppet är det mest välarbetade: besättningen är tydligt tecknad och inte bara som korta streck vilket är det vanliga. Personerna i skeppet håller paddlar, yxa och en lur i sina händer.

Genom att jämföra formen på båten med bilder av skepp inristade på bronsföremål går det att se hur gammal hällristningen är. Tanken är att liknande form betyder samma ålder. Utifrån hur det övre skeppet ser ut kan vi säga att det är från mitten av bronsåldern, ca 1000 f.Kr. Det närmaste skeppet under är mycket äldre, det är gjort under början av bronsåldern, ca 1500 f.Kr. Så även om skeppen verkar höra ihop är de inte gjorda samtidigt.

Den andra från vänster i besättningen håller ett böjt föremål mot munnen. Det är en bronslur som är ett av få förhistoriska musikinstrument som finns bevarade. Det har hittills hittats 60 lurar från bronsåldern, de flesta i Danmark men även 13 i Sverige. På hällristningarna, och i de arkeologiska fynden, hittas lurarna ofta i par.

Djuret till höger med den tydliga mulen artbestäms ibland till älg och skulle i så fall vara den enda älgen i det bohuslänska hällristningsmaterialet. Om du vill vara helt säker på att se få en hällristningsälg får du bege dig till norra Sverige. Där domineras bergkonsten av natur och viltberåd och i det sammanhanget har älgen en självklar plats.