Världsarvets största hällristning

Vitlyckehällen är en av de största och mest innehållsrika hällarna vi har i världsarvsområdet. Den mest kända hällristningen i området finns här – det så kallade Brudparet. Under större delen av bronsåldern låg ristningen i den inre delen av en havsvik som sträckte sig söderut, ut på den nuvarande Tanumsslätten.

1 Den mest kända av bilderna vid Vitlycke är det så kallade Brudparet som finns högst upp på hällen. Scenen består av en man och en kvinna som står tätt tillsammans med ytterligare en man som står med höjd yxa till vänster om de två. En vanlig tolkning är att det är en fruktbarhetsritual mellan människor eller gudar som vi ser. Liknande ceremonier finns i andra delar av världen.

2 Förutom den ena halvan i Brudparet finns det en kvinna till på hällen. Hon sitter på huk framför en person som ligger ner. Det vanliga är att hällristningsmänniskorna står upp. En tolkning är att personen är död och kvinnan kallas därför för den sörjande änkan.

3 Mitt på hällen finns en man med ovanligt långa armar. Det är inte sällsynt att människofigurer på hällristningarna har märkliga proportioner, det kan handla om tjocka vader, stora händer eller långa ben. Varför den här mannen har så extremt långa armar är svårt att säga, kanske vill man visa att personen är rik och mäktig genom att visa hur mycket han kan greppa. En annan idé är att det är en mytologisk figur som av någon anledning har övernaturligt långa armar.

4 Skålgropen, den lilla pricken, är den vanligaste men samtidigt också den mest svårtydda hällristningen. För det mesta är det inte svårt att se vad en hällristning ska likna, men vad föreställer och betyder egentligen de här prickarna? Skålgropen förekommer i många olika sammanhang – tillsynes slumpmässigt, som huvuden till människofigurer, i geometriska mönster, under svansen på djur, som last i båtar. Den mest karaktäristiska skålgropsformationen här på Vitlyckehällen är den långa rad med 70 skålgropar som delar den högra sidan av hällen. Vid raden med skålgropar står tre krigare, en till vänster och två till höger. De är beväpnade med svärd, yxor och sköldar. Kanske är raden en gräns och det vi ser är en strid om denna gränsdragning.

5 Bilden föreställer en man med hjälm med horn som står i en tvåhjulig stridsvagn sedd från sidan. Den tvåhjuliga stridsvagnen var höjden av stridsteknologisk utveckling under bronsåldern. Hjälmar med horn från bronsåldern har hittats i Viksö i Danmark. Hällristningar med tvåhjuliga stridsvagnar och hjälmar med horn finns i Skandinavien och på den Iberiska halvön. Kanske är valet av symboler ett sätt att visa att man här i Tanum är en del av en större europeisk helhet.