Kyrkan uppfördes på 1100 talet med ett rektangulärt långhus och ett rakslutet kor, byggd i sandsten. På 1700 talet tillkom en sakristia, vapenhus och ett torn med åttakantig spira och tornur. Den södra väggen förstärktes med strävpelare — rester av dem syns fortfarande. Interiören hade spånklätt tak, vitkalkade väggar med målade fönstergardiner, och golv belagt med kalkstenshällar. Kyrkan revs 1870 efter sammanslagningen med Sils församling, då man byggde den nuvarande kyrkan på annan plats.

Många medeltida inventarier – exempelvis kyrkklockor, dopfunt, krucifix, skulpturer och nattvardskärl – flyttades till den nya kyrkan. Gravstenar från perioden 1100–1200 (såsom stavkorshällar och liljestenar) och gravkistor finns på platsen eller har flyttats.

Ruinen står på en liten kulle, ca 750 m norr om moderna Kinne Kleva kyrka, med imponerande utsikt över nejden. Utanför kyrkogården återfinns en offersten med hål där en "gudapåle" stod kvar ända till 1700-talet; det finns också en brunn och stenaltare—minnen av hednisk kult. Utgrävningar vid kyrkans grund har visat spår av en tidigare träbyggnad — möjligen ett hednatempel eller stavkyrka.

Enligt sägner var platsen en gång centrum för “Klevastaden”, med kungsgata och drottninggata där hedniska bröllop hölls. Tradition säger att byn även hade nattvakter som blåste i horn – något som ofta förknippas med städer, men enligt folktron fördes vidare från forna tider. Arkeologiskt har man vid trädplantering i närheten funnit rester av skallar och skelett, vilket antyder att marken varit begravd länge.

Ruinen är välbevarad – syns cirka en halv meter ovan mark, med tydliga stensättningar från byggnad och kyrkogård. Vid 100-årsjubileet 1970 restes klockstaplar på ruinställen både i Kinne Kleva och Sils.

Källor: wadbring.com och hallekis.com

Vill du läsa mer om kyrkoruinen så kan du göra det här